vilda ögon äter upp mitt hår och kräks
åh Älskade Anna, lämna mig inte i sommarlovets grus och damm.
jag riskerar så lätt att ramla i poolerna med tjockt vatten, kanske kväver de mig.
regnet attackerar mig med lugn, det regnar inuti mig, hur går man sönder inuti?
emma gloria stirrar på mig på natten, hon är mina uppskrapade myggbett som svider i sömnen, jag saknar henne och hon finns ingenstans! Jag ska bryta mig in i din mörka lägenhet och stjäla, tataTA allt som är ditt.
blir du också lugn av mörker och regn?
spindlar i munnen
JUST NU läser jag helvanliga och tråkiga och romantiska böcker, det handlar bara om det, och dom kryper och kliar fram i min kropp, jag har ingetingetinget tålamod och får panik på tråkighet. Jag målar mina läppar i snygga röda former, jag experimenterar OH det tar snart slut, skolan, allt! Vart tar vi vägen sen? In i dig?
JUSTDET vi måste skriva anna! Skriva så att pennan brister. Hans hjärta ska brista, han ska gråta av vemod. Han ska spränga våra grymma rostiga fängelsehålor med dynamit och kyssa oss i pannan och skratta av lättnad. Kan han skratta av lättnad? Kan han gråta?
Jag är sorgligt ovetande om vad jag gör vissa stunder, ett psycho är vad du är. Börjar tröttna på tiderna...
kallt krig
det rullar, det knallar, det går, fast frutkansvärt långsamt. som en seg bok som måste läsas ut.
anna är borta, jag vet inte var. ibland är jag helt dum i huvudet.
daggmaskarna lyser oändligt. lysmaskar. varför svarar du inte? gråter du?
jag startade papiljotter på nytt, sppoouum lät det. fruktansvärda schema, ta aldrig slut.
embrasse-moi!
anländer bort
Den här bloggen är tidsfördriv.
Jag ljuger och ser ner på andra. Jag älskar fel människor och gömmer dom i gräset.
Min klocka går fel, fel fel fel. Jag gör fel saker.
Driver tiden med fel sorts medel, river sidor ur mina böcker. Allt är fel förutom du.
Kan man hoppa av tåget?
utkast i april
ANNA JAG KLARAR DET INTE! JAG KAN INTE!
Var är du? KOM TILLBAKA. JAG FÅR INTE VARA SJÄLV. Det går inte snälla. Titta på mig genom dina spökiga dimmögon. Vi möts över andra sidan. PUSS
du och jag dansar en annan typ av disco
förnyelsens tid kommer aldrig. vi blir inlåsta på riktigt, hittar inte ut. ser bara metall framför ögonen. du vill så gärna att det ska glittra om dig. som små järnkorn över hela kropppen. det är skrovligt om man stryker handen över din rygg.
vi försvinner, jag vet jag vet jag vet.
anna sluta se på mig med ont i blicken. jag är så upptagen. hinner inte le åt precis allt. mina muskler jobbar redan alldeles för hårt. le en gång, testa hur det känns. vi är under hans kommando - kan ingenting göra. jag är inte bättre än någon annan.
jag skrev flera rader idag, slängde, gjorde om. kastade. rev mig själv i skinnet och svor fanjävlahelvete. jag behöver hjälp av någon, hjälp att göra allt färdigt.
imorgon kommer rein för sista gången. jag ska gråta. smeka hans mjuka lockar i hemlighet och dricka hans grå blod fullt av erfarenhet. sen känner ingen igen mig.
orka diska
duärfulduärfulduärfuldetgårintealdrignever
försöker vi intala oss eller? jag blir ganska sur ganska ofta, hittar på allt fler saker att bli sur på.
nu är det varmt ute, är som en absolut äkta nordbo som säger att det är varmt när det är 5 grader. men det är varmt. jag ska cykla, bli en bra människa. det vore skönt med inga hemligheter, skulle slippa några mörka moln i huvudet, kunde nicka med gott samvete oftare.
21:23
jobbiga söndagar imorgon är det söndag usch för söndag jag hatar söndag.
jag kan se dig men du kommer aldrig att se mig
exakt vår. exakta klänningar. exakta rodnader.
exakta blommor med hål i sina själar.
vi behöver väl utvecklas som alltid.
fan vad falskt
jag vet inte om vi är patetiska, jag tror inte det.
vi undrar bara vad som händer.
var är du någonstans, går du bland molnen?
efter regnet
vitt.
här är allt vitt.
det kanske låter mildare än svart och mörker men det är så bländande.
jag går inte i åttan, jag går i en annan dimension. jag är återvänt till fasen där allt är inbillning.
det är alltid natt här, det är dammigt, ljust, du famlar efter någon men inte efter mig.
åh anna, ibland önskar jag att du visste. eller att du också förstod. men vi är bara bortglömda människor i ingentinget. vi kan inte göra nånting.
lufthål
Blick. Blick blick. Händerna mjuknar inte, varför inte? Dom spänner sig. Blir hårda och varma. Spända. Aktsamma. Det är ett fenomen det där att fastna med blicken i någon sekund för mycket. Det är ändå bara en aning för mycket, men det känns. Att det var lite väl.
Mina händer borde inte bli spända av det där. Fan vem vet.
Jag vet aldrig vad jag vill skriva om längre. Jag har redan ristat in det jag måste minnas och aldrig får glömma i den redan sunkiga hjärnbarken min. Jag blir skrämd av det mesta. Verkligerar verkligheten så att den blir ännu verkligare och sen mår jag ännu bättre av att krypa in i mina drömhål än tidigare. Om jag så bara visste vad som rörde sig där inne, bakom trådar och nervsystem. Lufthål.
att sakna en portkod
anna är i fjällen och flyr från verkligheten. jag är kvar hemma och spelar för glatta livet.
jag tror att hon glömmer varför hon är där litegrann. jag undrar varför jag ska åka till fjällen mitt i mars när allt händer. jaja sportlovet har bara börjat och jag ljuger lite till.
en levande död kobra
Ingen förstår mig och Anna. Det är svårt. Vi är avlägsna och som själar svävar vi över alla andra. Vi mumlar och utbyter blickar som ingen förstår. För det är för viktigt för någon annan. Det är för farligt för någon annan.
Hemligheter är viktiga. Det beror förstås på vad för slags hemlighet man har - det kan ju vara en fånig och bara jobbig hemlighet. Eller så är det farliga hemligheter. Det är som en slags övning, en prövning. Hur man klarar av det. Om man kan bära något som inte får talas om.
Jussi, jag kommer snart. Jag orkar inte be dig längre. Jag måste upptäcka nytt. Fantasin är den enda vägen som går bort från verkligheten. Allt annat är så.. klart och tydligt, för skarpt för mina ögon. Det är tungt att skriva jag. Mina, mig. Man är också som en avsidesväg. En avfart om man inte vågar. Sväng höger om du inte vågar.
it was really nothing
there is something in your voice, there's just something I just can't explain.
vet inte vad jag säger längre. i mitt sista andetag, dina sista andetag.
det är synd om dig. indirekt synd. du vet ju inte om det.
vi är varandras ögonblick, ett helt liv spolat på en millisekund - ett kort djup i ögonen.
om det bara sken så vackert påriktigt.
urladdad
inget är viktigt, ändå är allt det. man måste lära sig att finnas.
siffror
jag dör! jag dör av mycket nuförtiden. jag gråter snart. vad ska man ta sig till i den här overkliga världen?
sånt som skrämmer mig hotar mig, jag trycks ner i en bottenlös bassäng. trycks ner mot kolsvart vatten, det skvalpar runt ögonen.
olycksdrömmar
jag skrev ett långt inlägg om kärlek, men det går inte. jag är inte klok, vet inte vad det har tagit åt mig.
Jag är ensam i en liten kropp och kan inte ta mig ut. Smyger mig runt att hörn och kanter och smeker på ryggen. Kysser halsen och dricker blodet. Kysser halsen... kanske var det halsen som jag ramlade ner i. Jag klättrar över revbenen till lungorna och försiktigt trevar jag mig till ditt hjärta. Där bultar det, om man bara kunde se in. Bultar blod som en vattenkran, jag dricker snabbt och hela min kropp och själ blir du. Bara du.
voulez vous
allt reser sig sakta.
Ett klocktorn är ett torn för upphängandet av klockor. Det kan innehålla en eller flera klockor, såsom kyrkklockor, slagklockor och/eller klockspel. I moderna byggen kan tunga kyrkklockor, slagklockor och klockspel ersättas med mindre metallstänger vilka förstärks elektroniskt och vars ljud förs ut genom högtalare.
Vid byggandet av klocktorn ska arkitekten ta hänsyn till att de rörliga klockorna i tornets övre del kräver en stabilare konstruktion. När det finns flera klockor i tornet för att spela musik med dessa kallas det klockspel.
värderingar
Once upon a time I used to read your disturbed poems and listen to all your stupid songs, but now I decided to stop. Decided to stop writing about you. Now you're only loud without a sound. Nothing.
Jag ska sluta skriva sanning också. Rein Norberg inspirerade mig idag. Han är min nya idol men inte ens han kan begripa vattendisiga känslor.
Vi är bara fria, vi är bara människor, vi är rädda men vi måste leva. Detdär om att leva ja...
oddfelliz
ANNA! Jag har fixat bloggen och härmed kära läsare beslutar jag att vi INTE flyttar till blogspot.
Jag har fått en daglig övningsbok och nu ska jag börja ta mina årslöften tillgodo. GODKVÄLL!
you're the one below
