lufthål
Blick. Blick blick. Händerna mjuknar inte, varför inte? Dom spänner sig. Blir hårda och varma. Spända. Aktsamma. Det är ett fenomen det där att fastna med blicken i någon sekund för mycket. Det är ändå bara en aning för mycket, men det känns. Att det var lite väl.
Mina händer borde inte bli spända av det där. Fan vem vet.
Jag vet aldrig vad jag vill skriva om längre. Jag har redan ristat in det jag måste minnas och aldrig får glömma i den redan sunkiga hjärnbarken min. Jag blir skrämd av det mesta. Verkligerar verkligheten så att den blir ännu verkligare och sen mår jag ännu bättre av att krypa in i mina drömhål än tidigare. Om jag så bara visste vad som rörde sig där inne, bakom trådar och nervsystem. Lufthål.
snälla, snälla, inte slytherin
Det är natt.
Jag ligger och petar på ringfingrets sönderrinvna nagelband. Ljuset från gatulyktan kryper in genom gardinvecken och målar upp en fasad av hus och kullar.
Brevid klocktornet, i den upplysta staden ligger en jättehare och mediterar med mageni vädret.
Alltid en ny dörr, ett hål i tapeten, en glimt av en annan värld.
Acceptera ett liv utan drömmar.
Jag ligger och petar på ringfingrets sönderrinvna nagelband. Ljuset från gatulyktan kryper in genom gardinvecken och målar upp en fasad av hus och kullar.
Brevid klocktornet, i den upplysta staden ligger en jättehare och mediterar med mageni vädret.
Alltid en ny dörr, ett hål i tapeten, en glimt av en annan värld.
Acceptera ett liv utan drömmar.
att sakna en portkod
anna är i fjällen och flyr från verkligheten. jag är kvar hemma och spelar för glatta livet.
jag tror att hon glömmer varför hon är där litegrann. jag undrar varför jag ska åka till fjällen mitt i mars när allt händer. jaja sportlovet har bara börjat och jag ljuger lite till.
en levande död kobra
Ingen förstår mig och Anna. Det är svårt. Vi är avlägsna och som själar svävar vi över alla andra. Vi mumlar och utbyter blickar som ingen förstår. För det är för viktigt för någon annan. Det är för farligt för någon annan.
Hemligheter är viktiga. Det beror förstås på vad för slags hemlighet man har - det kan ju vara en fånig och bara jobbig hemlighet. Eller så är det farliga hemligheter. Det är som en slags övning, en prövning. Hur man klarar av det. Om man kan bära något som inte får talas om.
Jussi, jag kommer snart. Jag orkar inte be dig längre. Jag måste upptäcka nytt. Fantasin är den enda vägen som går bort från verkligheten. Allt annat är så.. klart och tydligt, för skarpt för mina ögon. Det är tungt att skriva jag. Mina, mig. Man är också som en avsidesväg. En avfart om man inte vågar. Sväng höger om du inte vågar.
flöjtvisans dolda text
bättre att gråta ut en gång än att ständigt sucka.
it was really nothing
there is something in your voice, there's just something I just can't explain.
vet inte vad jag säger längre. i mitt sista andetag, dina sista andetag.
det är synd om dig. indirekt synd. du vet ju inte om det.
vi är varandras ögonblick, ett helt liv spolat på en millisekund - ett kort djup i ögonen.
om det bara sken så vackert påriktigt.
jag hade en gång ett mål med min resa
jag hade en helt absurd dröm inatt.
jag grät när jag vakna.
jag vet inte varför.
jag kände hans närhet i mina blodpulserande ådror, kände hans armar runt om mej.
jag kände hans varma andedräkt i nacken.
men laura skrek.
och det var hemskt.
jag grät när jag vakna.
jag vet inte varför.
jag kände hans närhet i mina blodpulserande ådror, kände hans armar runt om mej.
jag kände hans varma andedräkt i nacken.
men laura skrek.
och det var hemskt.
urladdad
inget är viktigt, ändå är allt det. man måste lära sig att finnas.
siffror
jag dör! jag dör av mycket nuförtiden. jag gråter snart. vad ska man ta sig till i den här overkliga världen?
sånt som skrämmer mig hotar mig, jag trycks ner i en bottenlös bassäng. trycks ner mot kolsvart vatten, det skvalpar runt ögonen.
