och jag
ibland på kvällarna går det så himla dåligt för mig
jag biter mig i läppen och tårarna bränner och jag går raskt och rakt och bryr mig inte.
sitter på spårvagnen och tittar genom smutsiga rutor, som blixtar skiner allting upp av spårvagnens mattbleka gula ljus.
ett par som kysser varandra, en uppenbarelse, ett ljus. Hageby Centrums rosa neonskylt som bara skriker i natten, i det kalla, i imman som vi andas.
jag är jämt på dåligt humör, har inte lust. skrattar tyst och tycker allt är patetiskt, ska det vara så?
det växer en ros inom mig, taggarna skrapar så att det svider i mina sår.
"kärlek är som socker" skrev jag i mitt kärleksarbete, och hon berömde mig.
anna du finns kvar i skolan, trots din värmeresa, "det blir skönt för anna med lite värme". Du står vid skåpen och byter böcker, tom och skör som glas.
carina läste på musiken: emilia, jonna, tilda, grekland, albin, malin...
jag känner mig ensam och tom. tom och kall. kall och trött. trött men glad. glad för att det är som det är.
deppigt inlägg, men det är det värt.
långsamt kommer dom
Jag ska inte säga någinsting om pappor och mammor sa lilla My långdraget. För då säger du genast att pappor och mammor aldrig kan vara fåniga. De leker någonting, men jag vill äta en kappe guano om jag begriper vad de är. Det är inte alls meningen att du ska begripa! sa mumintrollet häftigt. De vet nog själva varför de är underliga. Soliga är alltid ovanpå bara för att de är borttappade. De har du alldeles rätt i sa lilla My. Jag är alltid ovanpå!
jag
hittar
dig
någon?
jag
hittar
dig
någon?
stäng dörren, det är fan inte så svårt
dagarna är extrema men det händer ändå inte ett jävla skit.
alla skyltar brinner, jag ser inte vad det står, jag hittar ingenstans, ser inte vart jag ska.
han som sakta brinner upp men som jag aldrig ser, försvinner. han försvinner. jag vet inte om jag vill att han ska försvinna. förut ville jag det, men jag klarar inget annars.
snälla skriv
alla skyltar brinner, jag ser inte vad det står, jag hittar ingenstans, ser inte vart jag ska.
han som sakta brinner upp men som jag aldrig ser, försvinner. han försvinner. jag vet inte om jag vill att han ska försvinna. förut ville jag det, men jag klarar inget annars.
snälla skriv
människor försvinner ner i någon slags musik, drunknar i slagen
Lyssna på vad vi skriver, läs och förstå att vi undrar, du är som en undergång, en solnedgång, vi vet inte vad vi ska säga eller göra. Ska vi säga eller göra något?
Vi vet ingenting om dina tårar men bordet blir konstigt utan dig, utan någon av oss. Snälla kom och försök, det blir jobbigt att kvävas i sitt eget salta spott. Ingen är ett jävla skit, eller så är alla STJÄRNOR, så sa de idag och alla skrek sig hesa. Ingen är bättre, ingen är sämre. Vi behöver dina tofsar och pangar.
Anna kom.
Om du vill.
