evasion
lauras godisbit har landat på månen.
min på en värld som är tvärtom. grön himmel och blå mark, var är fantasin?
vi pratar för mycket om henne.
hon.
vad är problemet?
hennes höga röst hjälper inte, även fast hon tar i allt vad hon har, även fast hon skriver fram orden kan jag inte höra dom. hon är ett monster. en varulv. en grå katt!
jag vill inte höra det.
min på en värld som är tvärtom. grön himmel och blå mark, var är fantasin?
vi pratar för mycket om henne.
hon.
vad är problemet?
hennes höga röst hjälper inte, även fast hon tar i allt vad hon har, även fast hon skriver fram orden kan jag inte höra dom. hon är ett monster. en varulv. en grå katt!
jag vill inte höra det.
jag kan se dig men du kommer aldrig att se mig
exakt vår. exakta klänningar. exakta rodnader.
exakta blommor med hål i sina själar.
vi behöver väl utvecklas som alltid.
det är så likt en regnbåge
undergångarna är nära, rysligt nära. som om vinderna bara gick åt vårat håll. den nya månen är röd, glödande röd och den tittar mot oss med hotfulla ögon.
vad fan kan man göra när händelserna bara väller på?
vem bryr sig om er när jag inte får som där fina skorna på monki?
åh, dumma jäkla värld. det är så orättvist.
orättvist är vad det är.
för dom är det bara att ta fram en pistol och skjuta.
för oss gäller det att säga "snälla..."
som om någonting är rätt.![[00+ch+1.jpg]](http://3.bp.blogspot.com/_YepnTrx-v5c/S3QqpGuUAbI/AAAAAAAAExk/E5VDBwYjn6E/S220/00%2Bch%2B1.jpg)
hat
vi sitter och gör något jävla hmmande ljud som låter som när lejonkungen blir lejonkung eller något.
detta är ingen jäkla väntetid.
jag vill bara drämma till dej.
sluta vara så jäkla *jaghittarinteord*.
jag vill bara slå till elementet med knytnäven eller tappa glaset i golvet.
jag är som den onde i en friends mot mobbingfilm.
laura fick ett kanske brev idag.
den tråkigaste bilden jag hittade. jag tyckte det passade till detta inlägget.
detta är ingen jäkla väntetid.
jag vill bara drämma till dej.
sluta vara så jäkla *jaghittarinteord*.
jag vill bara slå till elementet med knytnäven eller tappa glaset i golvet.
jag är som den onde i en friends mot mobbingfilm.
laura fick ett kanske brev idag.
den tråkigaste bilden jag hittade. jag tyckte det passade till detta inlägget.
fan vad falskt
jag vet inte om vi är patetiska, jag tror inte det.
vi undrar bara vad som händer.
var är du någonstans, går du bland molnen?
om ditt liv spåras av en jägare
vitt eller svart?
varför måste allt vara vitt eller svart?
antingen blir man bländad eller rädd.
finns det inget mellanting?
laura och jag är för patetiska, men samtidigt alldeles för magiska och mirakulösa.
en blick säger mer än tusen ord.
åh, det stämmer verkligen.
varför måste allt vara vitt eller svart?
antingen blir man bländad eller rädd.
finns det inget mellanting?
laura och jag är för patetiska, men samtidigt alldeles för magiska och mirakulösa.
en blick säger mer än tusen ord.
åh, det stämmer verkligen.
efter regnet
vitt.
här är allt vitt.
det kanske låter mildare än svart och mörker men det är så bländande.
jag går inte i åttan, jag går i en annan dimension. jag är återvänt till fasen där allt är inbillning.
det är alltid natt här, det är dammigt, ljust, du famlar efter någon men inte efter mig.
åh anna, ibland önskar jag att du visste. eller att du också förstod. men vi är bara bortglömda människor i ingentinget. vi kan inte göra nånting.
astronomi
svart.
allt är svart.
jag vill inte att det ska vara svart.
därför skriker jag.
åh laura, om du ändå förstod.
om du ändå förstod mej på rätt sätt.
ord kan föras över med blickar, men blickar kan inte föras över med ord.
klocktornet har fyllts av damm.
