en levande död kobra

Ingen förstår mig och Anna. Det är svårt. Vi är avlägsna och som själar svävar vi över alla andra. Vi mumlar och utbyter blickar som ingen förstår. För det är för viktigt för någon annan. Det är för farligt för någon annan.
Hemligheter är viktiga. Det beror förstås på vad för slags hemlighet man har - det kan ju vara en fånig och bara jobbig hemlighet. Eller så är det farliga hemligheter. Det är som en slags övning, en prövning. Hur man klarar av det. Om man kan bära något som inte får talas om.

Jussi, jag kommer snart. Jag orkar inte be dig längre. Jag måste upptäcka nytt. Fantasin är den enda vägen som går bort från verkligheten. Allt annat är så.. klart och tydligt, för skarpt för mina ögon. Det är tungt att skriva jag. Mina, mig. Man är också som en avsidesväg. En avfart om man inte vågar. Sväng höger om du inte vågar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0