hostar
finns det känslor som man vill döda? man känner dom ju ändå lixom? så tänker jag, idag, när knivar hugger mig i magen, i revbenen, krossar mina ben. finns det något värre än när något ironiskt uppfattas som sanning? alla människor är så jävla segtänkta, fattar ingenting. dom saknar huvud kan man säga. och sånna människor hatar jag, egentligen. fast det märks ju inte, särskilt inte när man dåsar fram genom korridorer fulla av dam och cementgråa väggar. nej. jag tillhör ledarstabbet. iallafall idag.
style by eric björklund via skype via erics dator via hans hjärta
Kommentarer
Trackback
