pärlor

han undrar varför, varför jag inte bekräftade mina undanflykter. jag undrar varför han inte tror, inte försöker tro på något som inte är möjligt. kanske har han och hans fru någon gång diskuterat vid matbordet, varför hans barn behöver tandställning, varför hans föräldrar bor i husvagn.
han måste börja dricka ut glaset, istället för att säga kanske.
jag måste göra det ikväll, nu eller aldrig. annars kommer metallspjälsängarna stå kvar i de gula rummet, skrikandes som ondskanboken i våran bokhylla. han är en fruktansvärt irriterande fluga som surrar runt mitt livsplanet! jag kan inte bli av med honom utan flugsmälla.
så jävla synd.

jag fyller år idag och nu sätter vi igång laura!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0